”sista inlägget”

När man har 8 veckor framför sig så känns det som en evighet, när man har 7 veckor bakom sig så känns det som om man precis började.

Jag och M hade under någon tidigare lektion i kursen fått en ingivelse av vad vi borde behandla i fördjupningen, något som skulle hjälpa oss i framtiden. Så här i efterhand känner jag i alla fall att jag har lite mer att ”ta av” om jag skulle behöva försvara de moderna medierna i skolan.

Att jobba med M kändes naturligt, vi har jobbat ihop tidigare och vet att det fungerar bra. Hon är lite mer av en teoretiker medan jag ligger lite före i den praktiskt/tekniska biten. Så vi kompletterar varandra bra. Att göra fördjupningsprojektet tillsammans med någon har nog både sina för och nackdelar men fördelarna väger definitivt över i det här fallet. Ämnet behövde diskuteras och det har vi gjort, inte bara med varandra utan även med andra klasskamrater och bekanta. Men kanske mest med I under våra fikaraster i köket.

Vi bestämde att vi skulle ge teorin och praktiken lika mycket utrymme i vårt arbete.


Projektet, den teoretiska delen.

Den teoretiska delen har bestått av att undersöka ungdomars förhållande till digitala medier och hur de kan användas i skolan. Vi har utgått från Roger Säljö och sociokulturella läroprocesser.
Det var lite trögstartat. Vi visste inte riktigt hur vi skulle börja, hur skulle vi tänka? Var skulle vi börja leta efter något att greppa? Under våra år i skolvärlden har vi båda mött lärare och kollegor som hade en väldigt avig inställning till alla former av media. Vad var det som skrämde dem? Okunskap? Tidigare negativa upplevelser? Det faktum att elever ofta ligger före i tekniken?

Vi börjar titta på medier som vänder sig till unga, och medier som unga väljer. Vi funderade på att göra en undersökning bland unga, men när vi letade runt så upptäckte vi att flera undersökningar redan hade gjorts och täckte in mycket större grupper än vad vi någonsin skulle få tag på.

Nu hade vi kommit över första hindret, vi fick det svart på vitt vad ungdomarna gör med datorn, mobilen, tven etc. och hur ofta. Men vi fick också en ganska negativ bild av ungdomars nät-vanor. Alla undersökningar kantades av att det nog ändå inte var så bra med datorer, även om man kan lära sig mycket med hjälp av den. Man framhävde hellre det negativa med att ungdomar blir utsatta för olika brott på nätet, ex. mobbning, än att visa på att ungdomarna förstår att de utsätts för något olagligt och anmäler detta. Även tjejer och killar behandlades olika i undersökningarna. Att killarna spelade dataspel försökte ses som något positivt samtidigt som man var negativt inställd till våldsamma spel. Däremot har det konstaterats att flickor i större utsträckning ägnar sig åt att blogga och de bloggar om ämnen som utseende och kläder. När det gäller tjejernas bloggar så framhävs nästan bara de negativa sidorna istället för att påpeka hur mycket de lär sig genom bloggandet.

Angående skolan och medier så ville vi komma på varför det hade blivit så som det är idag, med många medierädda lärare. Vi hittade en informativ film från 70-talet om när man första gången försökte föra in datorer i skolan. Men när jag tänkte på min egen skolgång insåg jag att datorn kom till min skola första gången 93 – 94 ungefär, och då var det två datorer på hela skolan som bara de elever, som redan kunde använda datorer fick använda. Vad de användes till vet jag inte. 95 – 96 började jag i en annan skola och där fanns det datorer i varje klassrum, de användes dock mest för rättstavningsövningar och som ”skrivmaskiner”.

Nu började vi fundera över datorns intåg i skolan, hur var det egentligen? Vi fann att datorn hade fått flera chanser men att det oftast var ganska misslyckade försök. Inte konstigt att de lärare som var med under 80-talet ibland har en negativ inställning till datorer.

Under vårt sökande efter filmer på internet snubblade vi över alldeles för många filmklipp inspelade av elever i skolan där de visar sina lärare eller klasskamrater ur en mycket negativ vinkel. Vi fick även se filmer där lärare trakasserades tills de blev riktigt arga enbart med syftet att filmas och läggas upp på youtube. Vi var nu själva ganska negativa till både datorer, mobiler och skolan. Vi gick ner i en negativ spiral och tittade på filmer om e-mobbning och digitala kränkningar. Vad gör man då när den mediala bilden är så negativ?? Vi påminde oss om vår tanke med projektet, tittade på vår ”positiva lista” och tog nya tag.

Vid besöket på Tekniska museet tog jag massor av foton (som endast får användas för privatbruk) och efter den historiska lektionen kände vi oss redo att gå vidare till den praktiska delen av arbetet.


Projektet, den praktiska delen.

Den praktiska delen i projektet har bestått av fördjupning i redigering i programmet Final cut pro.

Efter ca 4 veckor kände vi att det var dags att frångå teorierna och jobba på hur vi skulle visa det här för klassen. Vi valde mediet film eftersom vi ville träna mer på filmning och redigering. Vi hoppades även få in lite animation, men när vi hade kommit en bit med filmen så tyckte vi inte att det passade in. Att vi valde film kändes mer som ett infall än en genomtänkte idé. Men det är ju då man lär sig mest, när man ger sig in i något som man inte riktigt behärskar.

Så, hur lång bör en sån här film vara? Inte för kort, inte för lång, vad är för lång? Vi bestämde att bara börja och inte riktigt veta var vi skulle landa och bara se vart det tog oss. Såhär i efterhand funderar jag på varför jag aldrig provat att göra film på det sättet tidigare. Det kanske är lite svårt att få till början, mitten och slutet, men det är så frigörande att inte veta var man ska ta vägen. 2-3 minuter in i filmen trodde jag att vi hade kommit halvvägs, men ack så fel jag hade. Däremot är det inget jag skulle rekommendera om man ska jobba med ovana personer, då är det nog bra att både bestämma längd, början, mitten och slut innan filmande och redigeringen börjar.

Vi stöter på en hel del problem med filmandet, redigerandet, ljudet, ja allt, men allt har gått att lösa och vi har tagit oss runt problemen med mer eller mindre kreativa lösningar.
Vi valde väldigt tidigt i arbetet med filmen att inte hålla oss till alla copywright-lagar. Vi hade helt enkelt inte kunnat få fram det vi ville visa på dessa 8 veckor om vi inte hade lånat material olovligt.

Till slut vill jag påpeka att även om det ofta finns elever som kan tekniken bättre än lärarna så kan lärarna väldigt mycket som eleverna inte kan. Vi måste försöka att jobba med varandra och inte mot. Vi får inte skrämmas av att inte alltid vara den som vet mest.


Blogg biten

I början var jag negativ, jag ville INTE blogga. Men skulle det bloggas så skulle det. Jag kan ju inte göra något utan att ta reda på hur man gör det på bästa sätt. Jag har numera insett att det finns otroligt många funktioner i bloggen så att man kan utforma den för att få den precis som man vill ha den. Jag har dock inte lagt ner någon energi på att få bloggen speciellt snygg, har ägnat mig åt innehållet istället.

Tidigt i kursen delade M med sig av idén om en blogg som använde sig mer av det vidgade textbegreppet och jag tyckte att det lät spännande. Kanske kunde man ha en blogg med bara bilder? Jag startade bloggen ”bilder som berör eller upprör” vid sidan av ”grundbloggen”. Där har jag under kursen lagt upp alla bilder som jag tyckte inte riktigt passade in i skolarbetet, eller när jag bara ville dela med mig av en bild utan att förklara mig. Har däremot märkt att jag gärna skriver förklarande titlar eller på annat sätt lägger till text för att förtydliga vad Jag vill ha sagt med bilden, kanske något som jag skulle jobba på. Det var först i den här bloggen som jag började förstå varför folk kan bli så fast i det. Jag behövde inte vräka ur mig text som andra människor kunde läsa, jag behövde vräka ur mig bilder. Jag har alltid med mig min mobiltelefon med kamera och kan på så vis dokumentera sånt jag tycker är spännande i vardagen.

De senaste veckorna har vi ju kommit igång ganska ordentligt med inlägg, läsande och kommenterandet. Men det är varken roligt eller givande att dela med sig av en process om man inte får respons. Tycker att vi alla kunde ha varit lite mer frikostiga med kommentarerna.
Annars tycker jag att det har varit bra. Man har allt på samma ställe och man har det tillgängligt så länge man har el och internet och alla kan titta på det. Det är ju även bra att alla i gruppen kan vara med i diskussioner även om alla inte kan samlas ”fysiskt”, alla behöver inte ens vara närvarande samtidigt.

Vi ses på fredag och vår film får ni se på måndag =)

Förteckning över material som vi har använt i projektet.

Tryckta
Pedagogiska magasinet nr 1 och 2, 2009.
Mediarådet. Ungar och medier 2008.
BRIS. Barnen, BRIS och it. 2008 och 2009.
BRIS. BRIS tidningen nr 5, 2008. Tema barn och internet.
Kristin Olson och Cecilia Boreson. Mediaresor, om medier för pedagoger.
Lärarförbundet. Lärarnas tidning, nr 8, 9 och 10, 2009.
Skolverket, kursplaner, 2000.
Skolverket. Ämnesrapport i bild. 2005.
Säljö, Roger. Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet
Säljö, Roger. Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv



Otryckta
Tekniska museet, utställningen Kom.nu.då .
Studentmedia. Sveriges unga berättar gärna om sitt privatliv på nätet. 21 april 2009. www.studentmedia.se/index.php/studentmedia/pressrelease
Mediarådet. www.mediarådet.se/
UMO www.umo.se
RFSL ungdom www.rfslungdom.se
BRIS www.bris.se
www.kondom.nu/
www.facebook.com/
www.bilddagboken.se/
www.hamsterpaj.net/
www.helgon.net/
www.blogspot.com/
www.muf.se/
www.gronungdom.se/
www.ssu.se/
www.luf.se/
www.ungvanster.se/
www.sverigedemokraterna.se/
www.svenskakyrkansunga.org/
www.kyrkansungdom.nu/



Filmer
SVTplay:
Nymodigheten dataterminaler. 11 nov 1978 http://svtplay.se/v/1371047/oppet_arkiv/nymodigheten_dataterminaler

Bloggen i mobilen lika enkel som sms. 2009.
http://svtplay.se/v/1423120/tvarsnytt/bloggen_i_mobilen_lika_enkel_som_sms

Hälften av alla lågstadiebarn har mobil. 22 november 2008
http://svtplay.se/v/1411562/rapport/halften_av_alla_lagstadiebarn_har_mobil

Hur högt är egentligen högt? 13 oktober 2008
http://svtplay.se/v/1410602/abc/hur_hogt_ar_egentligen_hogt_

Många ungdomar utsätts för dataintrång. 4 november 2008
http://svtplay.se/v/1375984/smalandsnytt/manga_ungdomar_utsatts_for_dataintrang

URplay
I love språk. http://www.ur.se/Mediespelaren/Start/Pedagoger/I-love-sprak/

YouTube
Pedagogiska magasinet 1983. www.youtube.com/watch?v=tClxiHTsPIs

It för pedagoger, Skolverket.
Lärarröster om it. http://itforpedagoger.skolverket.se/lar_dig_mer/filmer/

positiva listan

Genom hela projektet har vi stött på mycket negativa sidor med moderna medier så då och då har vi behövt påminna oss om allt positivt med moderna medier.
Det var nog redan första dagen som vi skrev ”positiva listan” nog har den fyllts på nu, men här är den första listan:


Positiva egenskaper hos digitala medier:

- Kommunikation

- Socialt

- Bildande (allmänbildande och utbildande)

- Mediavana, media träning.

- Stöd/hjälp (av andra ungdomar och vuxna)

- ”nätverka”

= Sociokulturella läroprocesser



(reklam) evenemang (ex. kuddkriget på sergelstorg)
Dataspel – socialt,
kordination, hjärna – hand.
(”träning”, kirurger, piloter, bilspel..)

(Våra fikaraster är alltid blogg-snygga)

SvD 19 maj

Projektet sjunde veckan, andra dagen.

Förflyttningar mellan redigeringsrummet och PC-salen.. varför, varför kan inte saker funka som de ska!
Vissa filmer får man se på mac, andra får man se på pc, vissa får man inte se alls...
Men annars går det på som vanligt. Jag får huvudvärk av luften i redigeringsrummet men det får man väl leva med, vi har ju själva "valt" att sitta där.

Passade på att "möblera om" lite här i bloggen, tycker det blev bra =)

Hoppas att det går bra för alla!!

hat-kärlek till bloggar.

Det har tjatats på mig att jag borde börja blogga, länge.
I år var jag ”tvungen”.
Behöver väl inte säga så mycket mer om det.
Jag tycker att det har gått bra.
Jag ville inte blanda ihop skolan med det privata.
Men när vi ändå pratade om det idag..
Jag tyckte att det var bra att dela upp mina intressen,
så att det blev överskådligt.
Det resulterade i:

Plaggen och jag
Frisyren och jag
Skorna och jag
Kakorna och kaffet
Symaskinen och jag

Mina kamrater är nöjda.